Rederiaktiebolaget Gustaf Eriksons arkiv 1913-1947, Ålands Sjöfartsmuseum / Ålands Landskapsarkiv
Gustaf Erikson var på sin tid Ålands, Finlands och världens största enskilda segelfartygsredare. Hans arkiv återger en verksamhet som var världsomspännande och unik. En samtida finländsk löpare sades ha sprungit Finland in på världskartan. Gustaf Eriksons betydelse vad gäller spridandet av kunskap om den nya republiken Finland och dess självstyrda landskap Åland kan ej underskattas. Åland och Finland skulle ”springas in”, noteras och uppmärksammas på såväl kartor som sjökort i främmande länder och på kontinenter i den sydliga hemisfären genom de affärer och den omfattande rederiverksamhet som Gustaf Erikson bedrev globalt.
Gustaf Erikson kom från enkla förhållanden. Han gick fyra år i folkskola varefter han gick till sjöss som tioåring. Han var på sjön i närmare trettio år, med undantag för åren i navigationsskolorna i Mariehamn, Uleåborg och Vasa. Som tjugoåring hade Erikson avlagt understyrmansexamen och sju år senare var han sjökapten. Han återvände till Åland år 1913 där han bosatte sig i Mariehamn för att bedriva rederiverksamhet.
Under hans egentliga redarkarriär hann han äga 46 segelfartyg. Allt som allt ägde han 66 handelsfartyg åren 1913-47.
Rederiaktiebolagets arkiv består av det företagsarkiv som uppstod genom bildandet av rederiet år 1913 till dess att sjöfartsrådet Gustaf Erikson avled år 1947.
För att i ekonomiskt hänseende skydda sin rederiverksamhet enligt gängse regler skapade Gustaf Erikson enskilda rederiaktiebolag för de flesta fartyg han ägde. I dessa aktiebolag var han den enda ägaren av aktiestocken. År 1936 ombildade Erikson sitt rederi till inte mindre än 25 olika aktiebolag för att minimera de ekonomiska riskerna förknippade både med ekonomiska konjunkturer och med haverier.
Av denna anledning har den sekundära proveniensprincipen nyttjats vid ordnandet av arkivet d.v.s. den sista organisationsformen utgör namnet på arkivet. Förfaringssättet kan också förklaras genom att det var en ren teknikalitet att Erikson skapat dessa 25 aktiebolag. Han hade sin styrande hand över all verksamhet som bedrevs på samtliga fartyg, vilket arkivet i fråga på ett fördömligt sätt återger.
Gustaf Eriksons fartyg seglade på världshaven ännu under 1920-, 1930- och 1940-talen, då ång- och motorfartygen redan tagit över merparten av oceanfarten. Med Eriksons bortgång efter andra världskriget försvann också segelsfartygen i praktiken helt från oceantrafiken.
En del av arkivet har tillfallit Ålands sjöfartsmuseum. En del ägs av Mariehamns Rederi Aktiebolag. Depositionsavtal har tecknats mellan Ålands Sjöfartsmuseum och Ålands landskapsarkiv den 23.1.1985.
Gustaf Erikson kom från enkla förhållanden. Han gick fyra år i folkskola varefter han gick till sjöss som tioåring. Han var på sjön i närmare trettio år, med undantag för åren i navigationsskolorna i Mariehamn, Uleåborg och Vasa. Som tjugoåring hade Erikson avlagt understyrmansexamen och sju år senare var han sjökapten. Han återvände till Åland år 1913 där han bosatte sig i Mariehamn för att bedriva rederiverksamhet.
Under hans egentliga redarkarriär hann han äga 46 segelfartyg. Allt som allt ägde han 66 handelsfartyg åren 1913-47.
Rederiaktiebolagets arkiv består av det företagsarkiv som uppstod genom bildandet av rederiet år 1913 till dess att sjöfartsrådet Gustaf Erikson avled år 1947.
För att i ekonomiskt hänseende skydda sin rederiverksamhet enligt gängse regler skapade Gustaf Erikson enskilda rederiaktiebolag för de flesta fartyg han ägde. I dessa aktiebolag var han den enda ägaren av aktiestocken. År 1936 ombildade Erikson sitt rederi till inte mindre än 25 olika aktiebolag för att minimera de ekonomiska riskerna förknippade både med ekonomiska konjunkturer och med haverier.
Av denna anledning har den sekundära proveniensprincipen nyttjats vid ordnandet av arkivet d.v.s. den sista organisationsformen utgör namnet på arkivet. Förfaringssättet kan också förklaras genom att det var en ren teknikalitet att Erikson skapat dessa 25 aktiebolag. Han hade sin styrande hand över all verksamhet som bedrevs på samtliga fartyg, vilket arkivet i fråga på ett fördömligt sätt återger.
Gustaf Eriksons fartyg seglade på världshaven ännu under 1920-, 1930- och 1940-talen, då ång- och motorfartygen redan tagit över merparten av oceanfarten. Med Eriksons bortgång efter andra världskriget försvann också segelsfartygen i praktiken helt från oceantrafiken.
En del av arkivet har tillfallit Ålands sjöfartsmuseum. En del ägs av Mariehamns Rederi Aktiebolag. Depositionsavtal har tecknats mellan Ålands Sjöfartsmuseum och Ålands landskapsarkiv den 23.1.1985.
Bild
